Historik |
||
Redan under under krigsåren 1941 , närmare bestämt den 24:e oktober , bildades i Malung en kommitté | ||
som skulle undersöka möjligheterna till bildandet av en flygklubb i Malungsområdet. | ||
Den nybildade kommittén bestod från början av sex stycken flygintresserade entusiaster , | ||
främst bestående av affärsidkare från den lokala industrin , samt inbjuden från Borlänge , | ||
en redaktör H. Brusén , som skulle vara kunnig i ämnet och som själv sysslade med segelflyg . |
||
Mötet hölls i Eliassons Läderindustri AB,s kontorslokal, där disponenten Robert Eliasson | ||
själv ledde förhandlingarna. Man beslöt att undersöka möjligheterna och intresset för saken , | ||
bland annat genom en preliminär medlemsvärvning som sedermera gav gott resultat. | ||
Mötet avslutades med en filmförevisning om segelflyg , och därmed var intresset för flyg i Malung | ||
väckt. Malungs Flygklubb hade blivit verklighet. | ||
På grund av det rådande världsläget blev det hela dock lite stapplande och man beslutade att | ||
tills vidare bilda en glidflyg- eller segelflygklubb där även en modellflygsektion skulle ingå. | ||
Vid Högfjällshotellet i Sälen fanns redan ett glidflygplan och förhandlingar med Direktör J W Cluvert | ||
hölls om att eventuellt få hyra det planet under någon period för utbildning. | ||
Även detta rann ut i sanden och man beslutade därför att sända en av medlemmarna till Ålleberg | ||
för att genomgå en byggledarkurs för att klubben själv skulle kunna bygga ett eget segelflygplan. | ||
Det är tyvärr lite oklart om hur det hela blev i verkligheten. Det största problemet var att hitta ett |
||
lämpligt område för att kunna bygga ett flygstråk. | ||
Ett större steg i klubbutvecklingen skedde 1943, när en representant från Kungliga Svenska | ||
Aeroklubben (KSAK) i Stockholm, Ingenjör Derantz, på klubbens begäran besökte Malung | ||
för att klarlägga den tidigare något bristfälliga och delvis felaktiga informationen om flygklubbarnas | ||
officiella organisationsregler. Viktiga förhandlingar hölls med klubbstyrelsen och Malungs Flygklubb | ||
blev i och med detta ansluten till KSAK år 1943. | ||
1945 var kriget slut och tiderna blev gladare. Intresset för motorflyg ökade och klubben började arbeta | ||
med att kunna anlägga ett landningsstråk på lämpligt ställe, helst nära bebyggelsen. Den tidens | ||
stora behov av att driva egna småjordbruk gjorde tyvärr att det blev svårt att hitta ett öppet och | ||
lämpligt fält som inte användes som odlingsmark. | ||
Till slut lyckades man hitta ett litet stråk i Tällbyn på västra sidan om älven, men problemet var att | ||
sträckningen blev tvärs den trånga dalgången mellan bebyggelsen och älven, och att längden därmed | ||
blev endast - 200 meter! | ||
|
||
1948 hade man i klubben fått fram tre stycken nyutbildade motorcertifikat-innehavare. | ||
Gråbergs Erik Persson, Teodor Nilsson och Spännar Mats Eriksson hade utbildats av Ostermans Aero | ||
från Stockholm och utbildningen skedde i Malung på älven med både skidor och flottörer. | ||
Den 5:e juli 1948 köpte man från Dala-Järna in den första motorflygmaskinen i klubbens historia. | ||
En amerikansk Piper ”Taylor” Club, med en motor på 38 hk. | ||
Den kostade 5.000 kronor och hade registeringsbeteckningen SE-AGX. | ||
Glädjen var naturligtvis stor och humöret på topp när man efter överflygningen från Dala-Järna | ||
kunde sätta ner hjulen på Tällby-fältet för första gången. | ||
Dessvärre blev glädjen ganska kort, eftersom man vid en start från fältet samma år och med de knappt | ||
40 hästkrafterna i nosen slog i en lada och totalhavererade. Stråket var ju bara 200 meter långt | ||
och man var för det mesta tvungen att starta mot älven oavsett vindriktning. | ||
Händelsen krävde dock inga allvarligare personskador. | ||
Det korta stråket övergavs och man började istället att fundera på sjöflyg och skidor för att | ||
man fortsättningsvis skulle kunna bedriva verksamheten på västerdalälven nära centrum. |
||
Redan 1949 införskaffades en gul Piper Cub med 65 hästkrafters motor och beteckningen |
||
SE-BCW från flygföretaget Ana i Nyköping. All flygning bedrevs därefter på Dalälven och |
||
en hangar byggdes vid utloppet från Bullsjön. Efter cirka 10 års fungerande verksamhet byttes | ||
SE-BCW ut till en 90-hästars Cub med beteckningen SE-CKX. | ||
”Sjötaxning” med |
En ny kull motorflygare |
”take off” med SE-CKX |
SE-CKX |
utbildades 1958 |
|
|
Instruktör Olle Åhnstrand i mitten. |
|
|
||
Intresset för en landbaserad flygklubb väcktes återigen omkring 1958. |
||
forts. följer ………………. |
||
|
||
SE-EOT Hämtades från Gällivare på ”tofflor” vilka omgående byttes till hjulställ. Året var 1973. |
||
|
||
Underlaget till ovanstående skrivelse är sammanställt från klubbens arkiverade | ||
samlingspärmar från olika möten och sammankomster, samt genom våra egna kunniga och | ||
duktiga ”klubbhistoriker” inom flygklubben. Text: Sivert Bergman | ||
Allt fotomaterial på hemsidan är tillfört av våra klubbmedlemmar samt medlemmar ur modellflygklubben. |
||
|
||
Foto: Bengt Sigurdsson - Erik Jansson - Sivert Bergman - | ||
John Nilsson - Lars Stengårds - Staffan Engvall - Ulf Oskarsson | ||
|